Yours Truly

Som alla andra så trodde jag ALDRIG att jag skulle komma att befinna mig i den här situationen. Jag som älskar livet. Som älskar att leva. Att andas. Att bara finnas till. Jag som alltid är så glad. Hoppfull. Jag har inga destruktiva laster. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att ge mig i lag med en missbrukare.
Jag visste då vi gifte oss att han HADE VARIT missbrukare av cannabis och opiater. Framförallt heroin. Men det var länge sedan och han hade ju visat att det gick fint att leva utan. Att våga leva det här livet.

Någon gång mitt i all min självsäkerhet. Efter år av avhållsamhet från drogerna så trillade han han dit igen. Helt utan min vetskap eller misstanke. Helt utan en ond tanke eller avsikt så fasnade han i det där brungeggiga kletet. Och jag ville nog inte se.

Men så en dag tog jag honom på bar gärning nere i källaren. Med att tända på. Usch. Det där trycket över bröstet. Jag känner det fortfarande. Och världen bara rasade. Allt bara rasade och jag slog och slog!