...och lite mer konkret!
Vi leker vardag. Och kärleksfull familj. Går på utflykter till lekparken och hela familjen har gungat. Druckit varm choklad på caféet nera på gatan. Det är mao åter sådär så man nästan glömmer att vi har lite problem att släpa på.
Du vet det fina med den här kråksången är att vi inte hakar upp oss på världsliga ting. Bråkar aldrig om bagateller (nästan aldrig i vart fall). De är så himla enkla att reda ut - att vi gör det av bara farten. Vi lyssnar på varandra på helt andra sätt än många av våra vänner gör. Och framförallt tror jag att vi uppskattar livet (ja faktiskt) och varandra bra mycket över medel. Jo nog är det så alltid - att när man ser döden i vitögat lär man sig att älska livet. Han gör det han med - tro inte annat.
Det gick bara väldigt väldigt fel, när han var väldigt väldigt ung.
Jag kan aldrig förstå det där med kärleken till heroinet. Jag kommer aldrig att förstå den. Men jag skulle vilja veta. Jag vet att den kärleken är större än den han känner för oss. Men det kan inte vara så mycket större - för då skulle han inte vilja lägga av.
Kanske vore det bra om vi pallrde oss (eller får man kanske inte ta med småbarn?) till något sånt där anhörigmöte?! Men jag vet ju inte var man hittar dem. Någon lämnade en kommentar och tipsade om alanon...men deras sida var väldigt blygsamt upplysande. Lite mera konkreta tips skulle jag vilja ha?!?
Jag räknar mig inte till någon speciell religion - och vill inte höra talas om gud eller djävulen etc. Och jag tror inte riktigt på filosofin från de här FMN eller vad de heter...de som anser att man aldrig ska ersätta en drog med en annan...för jag anser ju att metadon är ett bra substitut.
Så om någon läsare skulle vilja dela med sig av ev erfarenheter vad gäller anhöriggrupper skulle jag bli mer än glad!
Hej igen.
Det var jag som skrev om alanon. En vanlig uppfattning som många har inklusive jag själv är att man måste vara troende men så är det inte. Dom pratar ju om en högre makt men den makten kan man skapa sig en egen symbol för. Jag är inte troende.
Anledningen till att jag tycker att alanon e så bra är just det att det är så enkelt. Det är bara att gå dit och det kostar inget. Kolla på deras hemsida när dom har möte nära dig. En annan sak som jag oxå gillade är att man inte behöver prata om man inte vill. De första gångerna jag var där så satt jag bara tyst och lyssnade. Så otroligt skön känsla att det finns fler som har samma upplevelser och brottas med samma känslor...
Nu låter det som jag jättepropagerar just för alanon, det finns säkert annat som är bra oxå. Det enda jag menar är att man behöver styrkan man kan få av de andra för att själv orka...
http://app.webblogg.se/index.bd?fa=tb.add&id=299538